En av Malawis starkaste röster har tystnat

Minnesord Steve Chimombo 1945-2015

I somras konstaterade han att den stroke han drabbats av inneburit att det inte blir fler berättelser: "Den har dödat min kreativitet. Jag kan inte längre skriva." Nu har den malawiske författaren Steve Chimombo tystnat för gott efter ännu en stroke.

Steve Chimombo föddes 1945 i dåvarande kolonialhuvudstaden Zomba. Efter studier i hemlandet och i Storbritannien och USA, där han tog doktorsexamen vid Columbia University, återvände han till Malawi och en tjänst som professor i engelska vid Chancellor College i Zomba. Snart började han själv skriva, inspirerad av mytologi och muntlig berättartradition och debuterade 1978 med pjäsen ”The Rainmaker”. Tio år senare nominerades hans diktsamling ”Napolo Poems” till Noma-priset för verk publicerade i Afrika. Han var vid sin död en av Malawis starkaste litterära röster som ofta tog sig an politiska teman och skrev både poesi, lyrik och barnböcker.

En sökning på hans namn i bibliotekskatalogen Libris ger 13 träffar. På en onlinebokhandel: inga alls. Inget av hans verk finns översatta till svenska. Den första grindvakten vid porten till väst för det som slarvigt brukar kallas ”världslitteratur” är just vad förlagen väljer att översätta. Därpå vad som recenseras och köps in till biblioteken.

I en essä om ny afrikansk litteratur i Sveriges radios ”OBS” den 19 maj säger förläggaren och författaren Svante Weyler att den afrikanska litteratur som når genom porten ofta är skriven i en anglosaxisk berättartradition. Det rymmer en krass sanning: för att vi ska läsa och ta till oss icke-västerländsk litteratur måste den stöpas i en form vi är vana vid.

Till en början var Steve Chimombo verksam under diktatorn Hastings Bandas styre (1964-1994) och för att undkomma censuren tarvades ironi och uppfinningsrikedom: som i ”Napolo Poems” där myten om napolo, en orm som bor under bergen och orsakar naturkatastrofer, får stå symbol för diktatorns förtryck. Trots att bland andra författarkollegan Jack Mapanje fängslades för en regimkritisk diktsamling och därefter gick i politisk exil blev Steve Chimombo kvar i Malawi under stora delar av sitt verksamma liv.

Kanske skvallrar följande rader från ”Napolo Poems”, ett samtal mellan en yngling och en äldre man, om poetens eget inre resonemang – samma som just nu pågår hos miljontals människor i diktaturer:

The man advised: to see

the teeth of Napolo is patience;

wait until Napolo has gone

and ululate I am blessed.

The youth answered:

The goat that delayed

Got the lash on its behind;

Steve Chimombo blev 70 år gammal.

(Publicerad i Svenska Dagbladet 20 december 2015)

Twitter-poesi

”Tack vare internetpoeterna är poesi både hippt och tillgängligt för första gången på länge i USA”, citerar 10tal:s Madeleine Grive den amerikanske poeten Mira Gonzalez när hon introducerar henne och hennes landsman Tao Lin (tillsammans aktuella med samlingen "Selected Tweets") på Stockholms Internationella Poesifestival i helgen.

Och liksom allt hippt sedan rock’n’roll har så kallad ”alt lit” (alternativ litteratur, som lånar tematik och språk från internet), nu korsat Atlanten.

Men hippheten är som jag ser det inte den största förtjänsten, utan tillgängligheten som den digitala publiceringsformen för med sig. Om poesin ska överleva måste den vitaliseras och troligen når den fler nya läsare med en ”retweet” än en ”review”. ”Jag och många unga poeter skulle inte ha nått framgång utan internet” säger Mira Gonzalez i fredagens samtal om ”Ny amerikansk poesi”.

Tanken om tillgänglighet syns också i estetiken hos poeter som Gonzalez och Lin. Den upplöser dikotomin mellan vardagligt språk och litterärt språk, kanske bara möjligt genom att i diktform härma – eller direkt införliva – dagens digitala vardagskommunikation.

Och under ytan av blaserad ironi syns något annat.

”I wonder if anyone feels more lonely now than they felt an hour ago, when they were alone in their rooms looking at things on the internet” läser Mira Gonzalez som talade hon om oss som samlats på Konstakademien.

(Publicerad i Sydsvenskan 29 november 2015)