måndag 16 januari 2017

Hemligt studentsällskap ger mig läkarskräck


Jag är rädd för sjukhus. Doften av desinfektionsmedel, ljudet av maskiner, anblicken av sprutor. Kanske är det just därför jag litar blint på läkare. Vitrockarnas lugna expertis blir en trygg fokuspunkt mitt i kaoset.
Konstigt egentligen med tanke på de läkarstudenter jag mött när jag pluggat. De har tyckts vara lockade till yrket av kicken, makten och det feta lönekuvertet snarare än en genuin önskan att hjälpa andra människor. Ett reportage i senaste numret av Lundagård (8/2016) bekräftar bara bilden. Där säger sig en kvinna ha blivit utsatt för sexuella övergrepp på en fest arrangerad av manliga läkarstudenter, ett hemligt sällskap. Hon polisanmäler och det hela utreds? Nej – ord står mot ord. Enligt de mest inflytelserika studenterna: individuella snedsteg på fyllan. Det hela tystas ner.
Det är ett händelsemönster som hämtat från amerikanska så kallade fraternities (ungefär: ”broderskapsföreningar”). Elitistiska studentföreningar med grekiska namn och endast manliga medlemmar. Enkelt förklarat: vuxna män som gör saker tillsammans.
Var femte kvinna utsätts för sexuella övergrepp på amerikanska campus, enligt en statligt finansierad forskningsrapport från 2009 (bland annat omskriven här). En fjärdedel av de utsatta uppgav att förövaren var medlem i en fraternity. Uppgifter om sexuella övergrepp i anslutning till fraternities har duggat så tätt att många ropat på att de ska förbjudas.
Men historien ovan kommer alltså inte från anrika lärosäten som Yale, där fraternity-medlemmar 2010 marscherade och sjöng "yes means yes, no means anal”, utan från Lund. Där heter det hemliga sällskapet för manliga läkarstudenter Hincus medicus och i Lundagårds reportage om det berättas alltså om två sådana här händelser hösten 2015, som inte specificeras närmre.
Enligt Lundagårds källor är inträdesprovet till Hincus medicus att kandidaterna får operera bort födelsemärken på varandra, en lightversion av inträdesriterna till fraternities vid amerikanska universitet. I BBC-dokumentären ”Frat Boys” berättas om hur en ung man dog efter att ha blivit tacklad på ett fält i mörkret under den så kallade ”pledge week”. ”Fotbollsolycka” var förklaringen föräldrarna fick.
Det är sällan någon straffas för brotten som begås under "pledge week". Samma mönster som för övergreppen i Lund alltså. ”Man berättar inte något om en broder, som de brukar säga” säger Lundagårds källa om Hincus medicus.
I USA får fraternity-medlemmar inte sällan en gräddfil till samhällets toppskick. Och i Lundagård-reportaget berättas om Hincus medicus-medlemmar som fått prestigefyllda vikariat utan legitimation. En ultrapatriarkal struktur som förberedelse för en värld i samma anda. Män med makt gör som de vill och deras bröder håller dem om ryggen. En anledning till att broderskapföreningar finns kvar i USA är att personer med koppling till dem ofta är betydelsefulla donatorer till universiteten.
Tack och lov är den här typen av sällskap än så länge ovanliga här, fraternity-kulturen har inte blivit nästa USA-import efter allt från McDonalds till kriminella mc-gäng. Men de som var på de hemliga festerna i Lund där sexuella övergrepp ska ha skett utan att någon agerade kan snart jobba på din vårdcentral eller närmsta sjukhus. Det är illa nog.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar