Säljande essäer

Ta ett jag och tillsätt ett mått akademisk teori och några nypor och händelser, historiska eller samtida. Så ser receptet ut på förvånansvärt många amerikanska böcker som nu översätts till svenska. Modernista ger ut Maggie Nelsons "Argonauterna" (en personlig historia jämte etablerade teorier om identitet och sexualitet). På Natur & Kultur hittar vi Jenny Offills "Avd. för grubblerier" (en äktenskapsskildring som samtalar med bland andra Franz Kafka). Och snart kommer "Empatiproven" ut på Weyler, där Leslie Jamison utifrån sig själv tar sig an vad empati är.

I USA hör böckerna till en genre som kallas "lyric essay”. Den är besläktad med två andra sorters böcker, tycker Nina Eidem, förläggare för skönlitteratur på Natur & Kultur. Dels flanörromanen, i vår tid ”books about walking and thinking”, dels det personligt hållna litterära reportaget, med författare som Joan Didion.

– Lyric essay är en vidareutveckling av det här personliga, reflekterande berättandet, det som skiljer dem åt är hur teorin kommer in.

– I den traditionella romanen placeras idéerna hos karaktärerna. Idéerna diskuteras via gestaltningen, säger Nina Eidem.

Hon ser en möjlig koppling mellan lyric essay och masterutbildningar i kreativt skrivande (MFA) vid universitet i USA.

– Jag har själv studerat på ett universitet där vi hade en väldigt bra sådan och man skriver på en plats där det samtidigt pågår akademiskt arbete. Idéerna finns omkring en hela tiden. Litterära och akademiska miljöer korsbefruktas, tror jag. Vi har inte den sammansmältningen i Sverige.  

Genren är alltså inte ny, men som förklaring till boomen nämner Nina Eidem mindre förlag som vågat satsa. Ett sådant är Minneapolis-baserade Graywolf Press. De har bland annat gett ut Leslie Jamisons ”Empatiproven” och Maggie Nelsons ”Argonauterna”.

Ethan Nosowsky, en av förläggarna på Graywolf, känner att termen lyric essay rymmer många olika stilar och strategier men han definierar den som texter som ”blandar essäistisk undersökning med poetiskt alluderande och/eller kollage”. 

– Det är värt att notera att många utövare är poeter eller började som poeter.

Han håller med om att genren inte är ny, men fått ett uppsving. 

– Kanske har internet och sociala medier gjort utforskandet av subjektiva erfarenheter intressant och brådskande just nu.

Ethan Nosowsky tycker sig se att många författare i genren är mer äventyrliga och innovativa än andra.

– Vi verkar vara i en guldålder för essän, men det är oundvikligt att innovationer så småningom absorberas i den bredare kulturen och de äventyrliga söker sig vidare. När formen blir förutsägbar och läsaren kan förutse svängarna, kommer de bästa författarna göra något annat.

Varför översätts de här böckerna till svenska?

– Svårt att svara på, men jag tror att verktygen dessa författare använder inte är specifika för en viss kultur.

Nina Eidem tror att denna importerade boktrend kan ge ringar på vattnet.

– Det kommer att se ut på ett annat sätt här, vi har lite andra traditioner. Men många läser de här böckerna nu och jag tycker att de utvecklar det skönlitterära berättandet.

Lista (exempel på lyric essay-böcker i svensk översättning):

• Maggie Nelson ”Argonauterna” (Modernista)

• Kate Zambreno ”Hjältinnor” (Modernista)

• Chris Kraus ”I Love Dick” (Modernista)

• Jenny Offill ”Avd. för grubblerier” (Natur & Kultur)

• Ben Lerner ”Leaving the Atocha Station” (Natur & Kultur, utkommer i maj 2017)

• Leslie Jamison ”Empatiproven” (Weyler)

• Rebecca Solnit ”Män förklarar saker för mig” (Daidolos)

• Ta-Nehisi Coates ”Mellan världen och mig” (Norstedts)

• Roxande Gay ”Bad feminist” (Bonniers)

(Publicerad i Vi Läser nummer 6 2016: http://vilaser.se/nummer/6-2016/)