Porträttserie #1: Patrik Lundberg, författare och journalist

Patrik Lundberg har många bollar i luften även om han säger att sommaren främst ska ägnas åt en viss boll.

– Jag ska se perverst mycket på fotbolls-EM och OS, säger han.

Apropå fotboll är han aktuell med en novell i antologin "En i laget" bestående av nyskrivna berättelser om fotboll för ungdomar. Men också med en ny pocketutgåva av hans debutroman "Gul utanpå", som innehåller ett nyskrivet reportage om adoptionsindustrin i Korea. Patrik Lundberg skriver också en bok om att skriva krönikor samt arbetar på ett filmmanus.

Vi träffas på ett kafé i Malmö på en tvärgata till Ronnebygatan. Karlshamnsgatan, Listergatan, Sölvesborgsgatan. Hela Blekinge finns på de slitna gatuskyltarna i de här kvarteren. Vid beställningsdisken träffar Patrik Lundberg genast en bekant hemifrån. Talande. För uppväxtlänet tycks ständigt vara närvarande för Patrik Lundberg, som en gång har sagt att allt han gör utgår från Sölvesborg. Han pratar också ofta varmt om sin blekingska bakgrund.

– Jag tror att kommunerna i Blekinge är bättre att växa upp i än andra ställen i Sverige. Det är ingen slump att så många talar gott om länet, säger Patrik Lundberg.

Vi pratar om den officiella EM-låten för det svenska fotbollslandslaget som har två blekingska upphovsmän, låtskrivaren Johan ”Shellback” Schuster (från Karlshamn) och artisten Frej Larsson (från Ronneby). Patrik Lundberg säger sig se en överrepresentation av framgångsrika människor som kommer från Blekinge.

Vad tror du att det beror på?

– Man lär sig reda sig själv. Om inte du gör det kommer ingen annan göra det åt dig. Folk åstadkommer bra saker med små medel.

– Jag kan se en mättnad hos folk man springer på som arbetar med kultur och är från Södermalm. Människor från Blekinge drivs snarare av revanschlust. Jag själv drivs mycket av det. Jag vill visa att det visst går att klara saker om man kommer från arbetarklassen, säger Patrik Lundberg.

Han tror dock inte att det finns en gemensamt blekingsk identitet.

– Man säger vilken stad man är ifrån, inte länet. Stoltheten ligger i kommunen.

Det är ju nationaldagen när det här publiceras och jag har tänkt på att man egentligen har mer gemensamt med en som växer upp på samma gata i typ Sölvesborg, än någon annan oavsett vad den personen har för bakgrund. Ändå dras många i länet till nationalistiska idéer. Varför?

– Det handlar om grupptänk, en krets där alla bekräftar varandras åsikter. Sådan mentalitet kan uppstå överallt. Det är samma sak med folk som bor på Södermalm och tycker att alla från Blekinge är bönder, säger Patrik Lundberg.

När vi träffas trendar Ronneby på sociala medier. Bombtekniker har kallats till stadshuset efter att en misstänkt låda med spärrband med nazistiska Nordfronts logga på hittats vid entrén. Dessutom har SD-politikern Tomas Lundberg varit drivande i frågan om att nyanlända barn ska ha en annan entré in till Soft Center än eleverna på friskolan Thoren Framtid, som nått riksmedia. I en granskning av Expo framgår att politikern på sin Facebook-sida spridit propaganda från rasideologiska sajter.

– I Ronneby vet de flesta att det är stollar som skriver sådant här, det har inte alls att göra med Ronneby. Ingen kopplar Stockholm till Lasermannen till exempel, säger Patrik Lundberg.

Han tycker att det är tråkigt att den här typen av händelser skapar bilder av länet som inte stämmer överens med verkligheten.

– I det Blekinge jag känner visar människor solidaritet.

– Folk har enkla bilder. Antingen att skärgården är vacker eller att det är rasisthålor, säger Patrik Lundberg.

Något han hoppas motverka.

– Jag säger inte att jag är en god kraft för Sölvesborg men jag vill försöka ge en positiv bild av kommunen. Utan att blunda för utmaningarna, som en politiker skulle ha sagt, säger Patrik Lundberg.

(Publicerad i Blekinge Läns Tidning 6/6-2016)