Regionteaterns försök ”Varje våg” glimrar till men delarna håller inte
riktigt ihop.
I Farnaz Arbabis bearbetning från
2006 kom Karl Oskar och Kristina från Bosnien. Och idén till Daniel Espinosas
kommande filmatisering av Vilhelm Mobergs Utvandrarserie fick han av
flyktingkatastrofen på Medelhavet.
Emma Broströms utgångspunkt med
”Varje våg” känns på förhand strålande: att utgå från styckena i Mobergs text
som utspelar sig på båten mellan Karlshamn och New York samt verkliga
berättelser från människor på flykt i dag. Pjäsen växlar mellan dessa delar,
det förstnämnda dramatiserat på en flottliknande Briggen Charlotta och det
sistnämnda placerat som monologer i de tre skådespelarnas munnar.
I ”då”-delen finns potential till
tro och tvivel mitt i den klaustrofobiska smutsen – men till en början blir jag
besviken. I stället för enkel realism uttalas replikerna som i en Bergmanfilm –
fjärran filmatiseringens tvångsinskolade småländska – och varför skådespelarna
är klädda som i en Halloweensminkad Dressman-reklam får jag nog aldrig svar på.
Lite väl ofta kantrar det här också över i fars vilket inte limmar med de
starka berättelserna i ”nu”-monologerna.
Så fort skiftningarna mellan de
båda rummen blir långsammare och vi får stanna hos utvandrarna på båten blir
det bättre. I smutsen och klaustrofobin framstår det som förenar dagens läge
med deras situation utan att man blir skriven på näsan. Det fruktansvärda man
är beredd att utstå för att komma bort, då det man flyr från är ännu värre. När
farsdimman lättar syns också hur rutinerade och skickliga de tre skådespelarna,
Angela Kovács, Bengt Dahlberg och Olof Bergström, är när de turas om att
gestalta välkända karaktärer som Karl Oskar, Kristina, Robert och Ulrika.
Även om delarna inte riktigt
fungerar som helhet visar ”Varje våg” att Mobergs text fortfarande är aktuell.
En nyttig påminnelse för de som gör skillnad på människor och inte tycker att
vi ska hjälpa de som flyr i dag. Svenskar har faktiskt varit i samma sits en
gång.
(Publicerad i Blekinge Läns Tidning 6/10-2016)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar