Teaterrecension: Ewerlöf imponerar i hemligstämplad teater

Riksteatern gav en föreställning i Konsthallen i Karlskrona – och ingen som var där får berätta vad de sett.

Så lyder de minst sagt ovanliga förutsättningarna. Teatervärden ser lika förvånad ut som jag när sekretessavtalet man måste skriva på läggs fram på väg in i salongen på Konsthallen.

”Vit kanin Röd kanin” heter hur som helst pjäsen som ligger i ett brunt kuvert på scenen, tillsammans med en stol, en stege och ett bord med två vattenglas.

Snart presenteras en genomförkyld Katarina Ewerlöf som kvällens skådespelare, de har varierat under de månader Riksteatern turnerat med föreställningen. Stoppet i Karlskrona avslutar turnén.

Ewerlöf vet ingenting om pjäsen på förhand och har inte fått någon regi. Jag tänker att det kräver mod att ta sig an en sådan roll. För oss i publiken: som att kika över axeln på en författare eller smyga in i konstnärens ateljé under de första penseldragen. Den här exklusiva inblick i skådespelarhantverket är en av föreställningens behållningar, i bakom kulisserna-filmer är det ju också något tillrättalagt som möter åskådaren.

Utan att avslöja för mycket kan jag väl säga att det vi sedan får se som får mig att tänka på ”Djurfarmen”. Jag slås av hur närvarande författaren Nassim Soleimanpour är genom föreställningen, i förhandsmaterialet citeras han om pjäsen som en flaskpost och som en sådan fungerar texten väldigt väl. En flaskpost med Franz Kafka-artade undertoner om att vara konstnär i censurens Iran. Soleimanpour skrev pjäsen när han blivit av med sitt pass sedan han vägrat göra militärtjänsten.

Som publik sitter man på helspänn för man vet inget om vad som ska hända. Jag tänker på clownernas entré under barndomens cirkusbesök. Otäckt och roligt på samma gång. En känsla jag inte trodde gick att återskapa bland vuxna. De interaktiva elementen känns dock mest som utfyllnad och för tankarna till en kurs i frivillig dramatik eller teambuilding med jobbet. Det går snabbt från skratt till allvar, vilket får mig att undra om någon lyckas ta in det sistnämnda mitt i all cirkusstämning? Tack och lov är Katarina Ewerlöf föredömligt stabil mitt i kaoset och bjuder på imponerade improvisation.

Det spelar ingen roll att jag inte får avslöja något om handlingen för det är inte den som är grejen med ”Vit kanin Röd kanin”. Det är ramen som är i strålkastarljuset. Ibland kan den ju faktiskt vara intressantare än själva tavlan.

(Publicerad i Blekinge Läns Tidning 22/4-2017)