Konsertrecension: Jens Hult på Hasslöfestivalen

Finstämda visor drunknar i fritidsvitsar

Möjligheten till stämning tramsas bort på Hasslöfestivalens Parkscen.

Jens Hult har kastat gubbkepsen och visar upp en svallande frisyr som fått vilken 80-talsrockare som helst att kasta avundsjuka blickar. Men munspelet (eller munspelen) har han behållit vilket blir påtagligt i ”Mälaren” som inleder hans spelning på Parkscenen.

Det tar inte många ackord innan Jens Hult har jobbat upp en bra publikkontakt. Men det blir lite fritidsledare-med-gitarr-varning vilket är en skarp kontrast till rösten som gav honom en fjärdeplats i ”Idol” 2013 och de visaktigt finstämda texterna som gett honom en platinasingel.

Mellansnacket fylls av allt från ständiga ”mår ni bra?” till ”Yrrol”-referenser. Det kan accepteras men det är svårt att få till något fint och känslosamt när man säger just ”nu gör vi det fint och känslosamt” med ett skratt efter att ha tagit fel munspel.

Med det sagt bjuder Jens Hult bland annat på ”Amfetamin”, en hyllning till Cornelis Vreeswijk snudd på värdig rikstrubaduren själv – åtminstone i verserna – och platinasingeln ”Precis som du vill” som är en perfekt sommarkvällslåt.

Det skojfriska får visserligen igång publiken (vilket upptempolåtarna klarat själva) och lockar till skratt men det ställer sig också i vägen för texterna och rösten som har potential att kunna skapa så mycket mer.

(Publicerad i Blekinge Läns Tidning 16/7-2017)