Vi
har alla fått de suspekta mejlen som vill få oss att uppge våra bankuppgifter
och varnats för mystiska popupfönster på bankernas hemsidor. Mer eller mindre
sofistikerade försök att komma åt digitala pengar, som bara är den synliga
toppen på det berg av ekonomisk brottslighet som vuxit fram i kölvattnet av
plastkorten och den nya kontantlösa ekonomin. I boken Korthuset – Hur tjuvarna flyttade ut på nätet och varför din bank lät
det hända gör journalisterna Daniel Goldberg och Linus Larsson ett bra jobb
med att kasta ljus på denna komplexa skuggvärld och på ett pedagogiskt sätt förklara
hur den här typen av brott går till.
Med
ett berättartekniskt grepp lånat från journalistiken börjar de i ett tydligt
case, hos en pensionär som under en resa upptäcker att någon stulit pengar från
hans bankkonto, innan det bär av. I ett högt tempo avhandlas sedan sanna historier
som hade varit ypperliga ingredienser i en uppdiktad spänningsroman och
inbegriper allt från en ung svensk hacker i Mjölby till en fifflande rysk
säkerhetschef och Secret Service. Det hela berättat på en rapp, enkel prosa som
ibland tangerar det klyschiga ("Inne på polisstationen i Mjölby var det
varmare, även om stämningen i rummet var något frostig"), vilket dock
aldrig kantrar över.
Goldberg
och Larsson nyanserar därtill bilden med uppgifter – nya, i alla fall för mig
– om hur bankerna och kortföretagen i sina kalkyler nått slutsatsen att det i
många fall är billigare att i det tysta ersätta de drabbade kunderna än att
investera i säkerheten för att förhindra bedrägerier. Med samma logik väljs i
många fall samarbeten med polisen bort på grund av risk för läckor till pressen
och därmed skador för varumärket, med resultatet att många kortbedragare helt
hamnar utanför rättsväsendets radar.
Författarna
till boken är som sagt i grunden journalister och en av journalistikens uppgifter
är att försöka göra något komplext begripligt för så många som möjligt. Korthuset är just ett sådant försök och
för det tycker jag Goldberg och Larsson bör applåderas.
(Publicerad i Blekinge Läns Tidning 7/5-2014)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar